Fokusering

Ska försöka hitta något vettigt att fokusera på, vägrar att deppa ihop. Det som inte dödar en gör en starkare har någon sagt. Jag har redan sökt ett jobb, man måste börja någonstans - knappast någon chans att få något på första försöket men jag tänker kämpa.
Pratkamraten har ringt och vi har pratat ihop oss, vi är redan väldigt samstämda men det känns bra att vi kan stötta varandra i eländet. På måndag ska jag ringa fackrepresentanten så får vi se vad hon har att säga.

Jag har nästan aldrig varit arbetslös bara en kort period direkt efter skolan och någon månad när jag kom hem från USA. Båda gångerna steg jag upp varje morgon, kollade jobbfronten, motionerade och höll mig igång så nu ska jag ta mig i kragen och gå långa promenader, försöka komma igång med mer träning och ta hand om mig själv.
Jag vet ännu inte hur det blir, jag har 6 månaders uppsägningstid och jag vet inte om det är tänkt att jag ska vara där något, får kolla med facket. Jag vet att ingen kan majoriteten av mina uppgifter förutom några som pratkamraten som också blir av med jobbet kan och jag har verkligen ingen lust att lära ut mitt jobb. Jag får ta det som det kommer - Hossan har jag pratat med och hon är som alltid ett jättestöd, sonens pappa är en fin vän och vill hjälpa till allt vad han kan och så söta sonen som blev så orolig, inte för att ekonomin blir sämre utan för mig och om jag var ledsen.
Ingen är oersättlig men min skitchef vet inte ens vad hans anställda gör så han kommer nog att bli förvånad när det inte blir gjort automatiskt och utan att han behöver bry sig.