En annorlunda arbetsdag
Först var det den raska morgonpromenaden i mörker, när jag kom fram till jobb och fram till mitt kontor stod det en kasse utanför dörren. De prylar som var mina som funnits hos särbon + mina nycklar låg i kassen. Dessutom befann han sig i rummet intill pratandes med en annan kollega. Kändes lite knäppt. Jag hämtade mitt kaffe och satte igång att jobba så småningom försvann han iväg till sin egen avdelning och då kunde jag gå och säga god fortsättning och höra om helgerna från de få kollegor som befann sig där idag. Sedan jobbade jag på och på eftermiddagen bestämde vi 4 som fanns på kontoret oss för att stänga klockan 15 så det var skönt, jag slapp promenera i mörker igen utan var hemma lite för 16, skönt.
Sen har sonen och jag ätit en god middag och nu är det skönt att bara koppla av.
Ha en skön kväll!
Sen har sonen och jag ätit en god middag och nu är det skönt att bara koppla av.
Ha en skön kväll!
8 Comments:
At 2009-01-05 19:17, Hossan said…
Måste känts helknäppt!
Tycker han beter sig underligt med tanke på hur länge ni varit tillsammans.
Hoppas det blir lite avkoppling nu och att du kan sova gott inatt!
At 2009-01-05 19:43, Kimmie said…
Hossan: Jo, men det är bara bra för jag är hellre arg än ledsen.
At 2009-01-05 19:44, -Nena- said…
Skönt att du fick sluta tidigare.
Lite märkligt att han ställt kassen utanför ditt kontor med nycklar och allt. Efter så många år borde man ju kunna överlämna det personligen...
Nu hoppas jag att du får en riktig skön vilodag imorgon.
At 2009-01-05 19:46, Kimmie said…
Nena: Jo, beteendet är rätt fegt - ibland känner man inte någon så bra som man tror.
At 2009-01-05 19:55, -Nena- said…
Nej det är märkligt det där, man tror man känner någon utan och innan och rätt vad det är så händer något som gör att man inte alls känner personen.
Allt sådant som händer är jobbigt men det är som du skriver lättare att vara arg än ledsen och efter sådant beteende så blir man ju arg.
Har tänkt på dig så sedan du skrev om det här om dagen.
Det är egentligen märkligt det här med bloggar. Det känns som om jag verkligen känner dig, att du är en ny vän som jag pratar med var dag och utbyter tankar med.
Att det kan bli så bara för att man av en slump trillar in på någons blogg...
Man blir glad åt det roliga och ledsen när det händer tråkigheter och på något sätt finns bloggaren där i tankarna, i alla fall på mig...
At 2009-01-05 20:57, Kimmie said…
Nena: Känner precis detsamma, kan bara inte låta bli att kolla din blogg varje dag. Man blir vänner som aldrig träffats. Det är väldigt bekvämt egentligen - hur trött eller upptagen man än är så orkar man alltid titta in på datorn.
At 2009-01-05 21:31, Anonym said…
Det där tycker jag han kunde ha skött privat och inte bara ställa kassen där på jobbet!
At 2009-01-05 22:27, Kimmie said…
Helga: Ja, det tyckte jag var rätt självklart. Vet inte vad som hänt med honom! Detta är inte mannen jag träffat i 12 år.
Skicka en kommentar
<< Home