Tiden rullar på

Det har gått mer än en vecka och det känns overkligt. Jag är fortfarande som i en dvala och har svårt att fokusera på något i mer än några minuter.

Nåja, imorgon ska vi träffa prästen och på kvällen ska Hossan komma hit. Om det är fler här så äter jag i varje fall. Sonen sover över hos sin kompis ikväll och det är skönt för honom.
Jag funkar i och för sig bättre när han är hemma men jag är nog inte sådär väldigt rolig att vara med.