Det var en vacker begravning
Begravningen är över och den var oerhört jobbig men väldigt vacker. Prästen hade verkligen fått grepp om vem hon var och pratade så fint om henne. Sonen var jätteledsen men klarade det bra. Efteråt samlades vi alla och pratade och åt en bit mat. Vi valde samma mat som vår mor valde när vår far begravdes, ingen var ju hungrig men det handlar ju om att vara tillsammans.
Undrar hur länge man ska sakna henne så desperat mycket. Jag vet ju att det ska bli lättare med tiden.
Undrar hur länge man ska sakna henne så desperat mycket. Jag vet ju att det ska bli lättare med tiden.
posted by Kimmie @ 21:14
2 Comments:
At 2007-07-17 21:49,
Anonym said…
Skönt att ni fick en så bra präst!
Tur att du har syster "K" och att ni kan stötta varandra.
Känner att det inte är mycket jag kan göra, men vet också att jag kommer in i ett senare skede där jag nog behövs mer. Vi har ju känt varandra så länge och vi vet rätt bra hur vi fungerar i de flesta sammanhang. Känns som om jag svamlar en massa, men tror nog att du vet precis vad jag menar.
Glad för att du/ni uppskattade blomman och för att jag på det sättet kunde "delta" i begravningen.
Jag tyckte väldigt mycket om din mamma!
At 2007-07-20 01:31,
Anonym said…
Vad skönt att ni fick en bra präst, en som förstod vem din/er mamma var.
Kram
Skicka en kommentar
<< Home