Tonåren
Sonen är 14 - fyller 15 till hösten. Jag har ju vetat att han är tonåring men han har varit likadan som alltid, och det är han väl egentligen fortfarande. Svårt att förklara men jag känner en förändring.... inte negativt bara annorlunda. Han börjar bli stor.
Som mamma så känner man dem så väldigt väl och jag känner en förändring....det gör mig lite orolig men samtidigt så är det ju så väldigt naturligt. Jag antar att puberteten plötsligt börjar slå till. Det är små, små skillnader, så små att det nog inte syns för någon annan (jo, hans pappa så klart). Han är lika mysig och go som innan men han reagerar lite annorlunda och tänker lite annorlunda. Min lille/store kille har nog en massa saker som snurrar i huvudet som han inte riktigt vet vad det är.... nu är man nog tonårsmamma på riktigt.
Som mamma så känner man dem så väldigt väl och jag känner en förändring....det gör mig lite orolig men samtidigt så är det ju så väldigt naturligt. Jag antar att puberteten plötsligt börjar slå till. Det är små, små skillnader, så små att det nog inte syns för någon annan (jo, hans pappa så klart). Han är lika mysig och go som innan men han reagerar lite annorlunda och tänker lite annorlunda. Min lille/store kille har nog en massa saker som snurrar i huvudet som han inte riktigt vet vad det är.... nu är man nog tonårsmamma på riktigt.
1 Comments:
At 2008-03-17 08:44, Anonym said…
Min son har fyllt 15 i vintras och han är fortfarande helt lugn - inga problem med tonåren ännu... men visst är saker och ting annorlunda, som skostorleken och att det är fjunigt på kinderna o överläppen t ex...
Skicka en kommentar
<< Home